November. Allhelgona. Visserligen ovanligt varmt för årstiden men ändå... Vi gör som fåglarna och drar söderut. Mer höst än så här blir det inte. Vintern lurar alldeles runt kröken. Om två veckor när vi är hemma igen kan den mycket väl redan vara över oss.
Grååker. Bara några korkade vingnötter
låtsas inte förstå vad som är på väg att hända.
Sparrisen passar på att stila när konkurrensen från
trädgårdens övriga invånare avtar.
Fikonets sista kvarsittande blad.
Snart får han skyla sig med ett snötäcke i stället.
Den japanska dvärglärken Larix kaempferi 'Grey Pearl' säger god natt
till sina städsegröna kompisar i Minipinetet.
Möjligen är det också god natt, fast på ett lite mer dramatiskt sätt. För den
här unga damen. Höstkamelian Camellia x 'Survivor' ska få uppleva sin
första (och sista?) vinter på friland.
Men vi drar som sagt söderut. Till Madeira som vanligt. Och på tal om Madeira, minns ni den sköldlusbefläckade järneken vi köpte i saluhallen i Funchal för några år sedan? Hon har repat sig riktigt bra och vuxit på sig riktigt duktigt.
Numera lusfri Madeirajärnek
Och tänk, just nu, som av en händelse blommar hon för första gången. Det måste medges att det hade suttit fint med röda bär till jul, men det är väl att hoppas på för mycket.
Madeirajärneken blommar lagom till Hallowe'en
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar